Skolgymmet
Ska träffa Martin sedan som äntligen är ledig.
<3
Min man
Insåg nyligen att jag omedvetet letar fel hos människor, någon annan som gör det?
Men varför alltid detta ständigt sökande? Är det för att man tror att det finns någon som är perfekt där ute?
hittade ett opublicerat inlägg som skrevs den 23/5.
Regn som slutade i solsken
Kommer på mig själv att fuska när jag försöker lära mig nya ord, ingen idé att plugga om man ändå bara fuskar hela tiden. Åkte istället in till stan för att möta upp Bea som fick vara min övervakare när jag pluggade. Allt slutade bra iaf.
3 ord som skulle beskriva mig nu är som följer; PIGG, PIGG, PIGG.
Kanske t.o.m är uppe när Martin kommer hem? <3
Uppdatering
Har haft sommarlov, varit på hultsfred, håvat in en pojk, sagt upp mig från mitt gammla jobb, flyttat hem till Martin mer eller mindre, jobbat på ett älderboende, bevittnat ett mord och haft höstlov. Men trotts det mår jag väldigt bra.
Dyrbar kärlek
Barnslig onsdag
Idag bröt jag och Maria alla gränser, jag har ingen aning om hur det började, men helt plötslig står vi i köket på sophiahemmets högskola och "skjuter" på varandra med smörknivsar, kastar låtsas granater i form av äpplen och hushållsrullen får egera bazoka. Magen knep och kinderna ömmade efter allt skrattande. Det här var nog det bästa jag kunnde göra en tråkig eftermiddag i skolan.
Jag rekomenderar verkligen att bryta alla gränser ibland och bara göra det man själv känner för. En ren lättnad.
kram
Ledig tisdag
Jobba över någon timme men det gjorde mig ingenting hade det ändå så trevligt med emelie, så pratade om vad jag hade haft för mig under dagen, riktigt trevligt.
Nu är det till att sussa innan project runway börjar, älskar verkligen det pogrammet.
Project runway 21.00 tv3
Gulliga bråk
Dom man talar med säger att smärtan var olidlig men att det var värt det eftersom man fick någonting vacker för det. Vackert? vad menar dom då? Ett barn som är täckt av fett, eller ett barn som har kommit in i trottsåldern, eller menade dom då en ung tonåring som skriker och testar gränserna till max? Eller menade dom den äldre tonåringen som ständigt tar hem nya killar/tjejer, och medans man hör det regelbundna dunkandet från väggen och undrar om det verkligen kan vara sant? Eller syftade dom på den framgångsrike som inte bryr sig ett skvatt om dig längre?
Inte fan har vi det kvinnor lätt.
Jag är iaf himla stolt över mig själv att jag lärt mig att behärska mig själv och inte få allt för många utbrott på min klära mor, istället väljer jag ett mer lättsamt sett att ta ut mina aggretioner på henne, genom att kittlas eller kanske ta vattenslangen och spruta henne dyblöt. Himmla kul och effektfullt.
kram
Regn
Springa och bada i det ljumna vattnet, eller att springa genom de stora vattenpölarna på tomten. Nu saknar jag de lyckliga åren där ute, livet har blivit begränsat, väljer att sitta inne och iakta regnet.
Hjälp!
American history X
Attt vara en person som inte gråter när jobbiga saker inträffar kan vara väldigt påfrestande ibland. Jag är en sån person, exakt en sådan person. Att någon som man gillar försvinner ur ens liv betyder psykisk ohälsa, att stänga in all smärta som man helst av allt vill tömma ut i salta tårar stannar kvar djupt inne, djupt djupt inne. Smärtan ligger där som en sten i skon - irreterar, skaver, och alla vet vi att man inte får frid i skon förrens man tagit ut stenen. Om detta nu även gäller smärta, förstår ni då hur mycket smärtan har skavt i mig de senaste 4 åren? Att smärtan var stor då förstod alla, men att den skulle mycket värre kunnde inte ens jag förutspå.
Så nu ligger smärtan där, precis som en sten i en sko och skaver. Det gör ont må jag lova.
Att inte våga visa kännslor är något jag är specialist på, stänger allt inne, alla negativa kännslor. Kanske bra för omgivningen(?) men hur bra är det igentligen för mig?
Men åter, jag vågar inte visa mina kännslor, så istället passar min kropp på att stöta bort små fragment av "stenen" i de mest opassande situationerna som exempelvis idag;
Slut scenen i American history X får mig att bryta ihop totalt, visserligen var det många som grät, men dom återhämtar sig dock efter en stund, själv går man där en hel dag i skolan och är helt splittrad, helt tom, man vill inget hellre än att bara gårta tills ögonen är så uppsvullna att det är omöjligt att se. Känns som att min helvetes port öppnades idag.
JAG HATAR ATT VISA KÄNNSLOR!
Fruktsallad
Jobbet är slut, och har precis avslutat ett samtal med Malin över telefon. Det glädjer mig att det gick så bra som det gjorde för henne första dagen på jobbet, ser fram emot att ha henne som arbetskamrat en tid framöver, kanske blir det lättare att gå till jobbet under sommarlovet om hon är där.
Min styvsyster fick en dotter inatt vilket glädjer mig, jag och min chef har gått runt och bara väntat de senaste dagarna. "När kommer ungjäveln". Gud det är så perfekt, alla är hur glada som helst över att hon äntligen är här.
Här får ni en bild på henne:
Nu ska jag v'nta in Kia, vi ska göra fruktsallad och kolla på film. <3
Älskade vän
Saknar Emil som aldirg förr, avskyr verkligen den där tomma kännslan som blir starkare när jag lyssnar på en speciell låt som symboliserar "oss". Smällar man får ta, men jag hoppas verkligen att vi ses snart älskade vän. Det är du och jag, jag trivs så himmla bra i ditt sällskap, kan alltid vara mig själv med dig. Den gången vi satt vid vattnet och kollade på solnedgången, känndes inte allt bara så perfekt då?
För överigt ser mitt liv helt okej ut nu, skolan går okej, jobbet går bra och jag trivs, det sociala är lika bra som det alltid är, så det finns inte mycket att klaga på. Kännde verkligen att jag behövde skriva av mig lite.
Snart kommer det att ske förändringar i mitt liv, känner det på mig, utöver det så kommer det att hände en del inför sommaren.
SE YA!
Less is more..
utvecklar mig mer under helgen. god natt, nu ska jag krypa ned i våran säng och mysa med josef.
desperation
Mys sommar med mys regn och mys brasa, kanske lite mys fika.
Inte tänker jag vara ensam iallafall.
"Hunden åt upp dom"
Satt och funderade om de dumma bortförklaringarna som att hunden åt upp pappret osv kommer att bytas ut mot "internet fungerade inte", "mailen är lite halvdan" nu när alla lärare vill vara så tjecka och få in uppsatserna via mail, eller en skolportal. Kommer då de väl fungerande bortförklaringarna om krongel med internet bli lika meningslösa som att säga att jultomten kanske tog dom, i framtiden?
Jag tror starkt på det, men jag är glad att det finns fungerande ursäkter nu när jag är nära bristningsgränsen. Kommer ge upp snart, men jag tänker inte ge upp förrens jag stupar, ALDRIG!
Vad tror ni? Kommer dessa ursäkter bli meningslösa att försöka sig på i framtiden?
Sockerägg
Någon annan som har varit med om samma skräck senarium?
För övrigt fick jag min första sticka idag, och den sitter där den sitter.
Lindvallen 2007
Vet inte om det kanske bara är jag som känner det, men jag skulle inte tro att jag är ensam om det. Man känner sig nedtyngd av att vara kvar hemma, eller hemma i stockholm Vart jag än befinner mig så känner jag igen mig, inga nya upplevelser. Känner mig alldeles bedövad, som en fågel instängd i en bur. Allt jag vill är att komma här ifrån, jag struntar i vart jag hamnar, så länge jag kommer här ifrån.
Internet älskare
Ingen kan väl ha undkommit internets utbud av singlar? Är internet ett bra sett att hitta sin livspartner, eller borde man satsa på någon i det sociala kontaktnätet, eller kanske slå till på fester/krogen?
Ja tror på fullaste allvar att internet kan vara framtidens "krog". Riskerna - som man ofta läser om - med att ragga på internet är minimala. Jag menar hur dum får man vara? Börjar en kille skriva till dig och vill att du ska komma hem till honom och han verkar skum, vem är då så jävla dum i huvudet och åker och möter denne man?!
Så, nu har jag kommit över den negativa biten.
Den positiva då? Bilder gör sig väl nästan aldrig rättvisa, detta innebär att du får en falsk bild ut över hur den här personen ser ut. Ni börjar prata och kommer bra överens, det är riktigt bra. Allt stämmer. Ni bestämmer er för att träffas, allt är bra om man bortser från en liten liten sak: Personen ser inte alls ut som du har tänkt dig.
Jävlar tänker du, toppen tänker jag. Då är det inte utsidan utan insidan hos personen du lärt känna, känns allt bra så varför inte satsa? Samt att personen i fråga inte lär vara extremt ful eftersom en bild inte kan vara så vilseledande.
Äntligen har jag kanke en chans.
Klart som fan att du inte raggar på den fula personen på krogen, man satsar på modellen.
Jag ser okej ut, sedan har jag en del saker som ser bättre ut än andra, men det jämnar ut sig till ett OK. Kolla äntligen har jag en chans att hitta någon, jag skulle vara som en ensam buffel omringad av ett dussin lejon ute på krogen. Kanske blir internet framtidens "krog"?!
Jag har sagt det förut, och jag säger det igen - Ingenting är 100 procentigt.
"Funderare"
En "funderare" kan vara bra att få, till och från, att lära sig se i olika led och se samband. Man stärker sina egena värderingar, vad man själv tycker är rätt och fel. När du får dig en funderare - en fråga att granska och fundera runt - slipper du påfrestningar från samhället om hur du bör svara på frågan istället är det dina egna värderingar och normer som spelar in i hur du ska svara/tycka omkring frågan. För visst är det viktigt att vara sig själv? Men hur ska man kunna vara sig själv om man hela tiden bli påverkad av yttre fenomen så som familjen, vänner, media, kändisar?
Måste dock påpeka att jag inte har något emot att vi påverkas av andra, vi liknar dom vi ser upp till vilket leder till att vi känner samhörighet. Dettat är viktigt för en människas hälsa. Att gå sin egna väg till 100% kommer i de flesta fall bidra till att samhället ser dig som anorlunda och underlig.
Nu har du chansen att finna dig själv igen, vad tycker du?
http://arbetslivet.manpower.se/filmer.aspx
